Tillgänglighetskraven ska i regel beaktas också när en tjänsteleverantör publicerar informationsinnehåll i sina kanaler i sociala medier
Transport- och kommunikationsverket avgjorde ett ärende som gällde informationsinnehåll som en tjänsteleverantör som omfattas av lagen om digitala tjänster hade publicerat i sin Linkedin-kanal. I sitt avgörande tog Traficom ställning till under vilka förutsättningar en tjänsteleverantör också ska se till att de informationsinnehåll som den publicerar i tjänster för sociala medier är tillgängliga.
Beskrivning av ärendet
Enligt en klagan som inkommit till Traficom uppfyllde de informationsinnehåll som publicerats i en Linkedin-kanal som administreras av en tjänsteleverantör som omfattas av lagen om digitala tjänster inte tillgänglighetskraven. Enligt den klagande saknade bilderna alt-texter. Dessutom hade emojier använts i textinnehållet på ett sätt som gjorde texten svårare att läsa. Enligt den klagande innehöll bilderna också innehåll med mycket liten punktstorlek.
Grunder för avgörandet
Enligt den utredning som erhölls i ärendet administrerade den tjänsteleverantör som klagan gällde en Linkedin-kanal där tjänsteleverantören publicerade informationsinnehåll som hänförde sig till ett visst projekt. Informationsinnehållet i Linkedin-kanalen planerades tillsammans med en annan aktör, och avsikten hade varit att följa kraven på tillgänglighet.
Traficom konstaterade att en organisation som omfattas av lagen om digitala tjänster under vissa förutsättningar ska se till att de informationsinnehåll som den publicerar är tillgängliga, även om publiceringen sker i en tjänst som tillhandahålls av en annan part. Enligt Traficom ska tjänsteleverantören för det första använda tjänsten som en kanal för att publicera innehåll som den själv producerat för allmänheten. Dessutom ska tjänsteleverantören ha bestämmanderätt över det innehåll som publiceras på användarkontot, och informationsinnehållet ska i regel vara producerat, finansierat och övervakat av tjänsteleverantören själv.
Utifrån den utredning som erhölls i ärendet kunde tjänsteleverantören anses ha bestämmanderätt över det innehåll som publiceras på användarkontot, och informationsinnehållet var i regel producerat, finansierat och övervakat av tjänsteleverantören själv. Traficom ansåg därför att tjänsteleverantören skulle se till att det digitala informationsinnehåll som den publicerade i Linkedin-tjänsten var tillgängligt.
Utifrån den utredning som erhölls i ärendet ansåg Traficom också att det var uppenbart att det informationsinnehåll som tjänsteleverantören publicerade i sin Linkedin-kanal inte till alla delar uppfyllde tillgänglighetskraven i lagen om digitala tjänster. När det gällde användningen av emojier i textinnehållet konstaterade Traficom dock att det utifrån den utredning som erhölls i ärendet inte med säkerhet gick att konstatera om det var fråga om en brist i förhållande till tillgänglighetskraven i lagen om digitala tjänster. När det gällde innehåll med liten punktstorlek i bilderna ansåg Traficom dessutom att det inte var fråga om en brist i förhållande till tillgänglighetskraven i lagen om digitala tjänster.
Utifrån den utredning som erhölls i ärendet ansåg Traficom att tjänsteleverantören hade vidtagit åtgärder för att åtgärda tillgänglighetsbristerna i tjänsten och också hade åtgärdat tillgänglighetsbrister i tjänsten. Traficom delgav således tjänsteleverantören sin uppfattning om tillämpningen av tillgänglighetskraven enligt lagen om digitala tjänster.